Stöd- och rörelseorganens hälsa

När ni utvecklar kompetensen, arbetssätten, arbetslokalerna samt utrustningen och redskapen på arbetsplatsen kan ni samtidigt främja stöd- och rörelseorganens hälsa samt förebygga eventuella symtom och -sjukdomar. Hos oss på Ilmarinen får du information och stöd för främjande av stöd- och rörelseorganens hälsa samt arbets- och funktionsförmågan på din arbetsplats.

Vad avses med stöd- och rörelseorganens funktionsförmåga och hälsa?

Med funktionsförmåga avses en omfattande och övergripande uppfattning om hur människan klarar av de viktiga sysslorna i vardagen i den miljö där hen bor och är verksam. (WHO 2001.)

Med den fysiska arbets- och funktionsförmågan avses arbetstagarens egenskaper och beredskap att klara av de vardagliga fysiska kraven i arbetet och på fritiden.

Den fysiska funktionsförmågan kan delas in i allmän uthållighet, muskelkondition och motoriska färdigheter. Olika vardagliga funktioner och arbetsuppgifter förutsätter en varierande funktionsförmåga inom dessa delområden. Arbetstagarens fysiska funktionsförmåga kan vara tillräcklig, även om hen har en sjukdom eller skada i stöd- och rörelseorganen. Å andra sidan kan situationen var den motsatta. Även om arbetstagaren inte har någon sjukdom eller skada i stöd- och rörelseorganen kan personens fysiska arbets- och funktionsförmåga vara tydligt nedsatt och otillräcklig för fysiskt belastande arbete.

Stöd- och rörelseorganens funktionsförmåga och hälsa förutsätter underhåll och rörlighet regelbundet för att hålla i tiotals år av daglig användning. Främjande av stöd- och rörelseorganens hälsa med motion har en effekt även på våra vanligaste folksjukdomar. Studier har tydligt påvisat att man med motion avsevärt kan minska risken för mer än 20 sjukdomar samt främja deras behandling. Motion stöder även den psykiska hälsan och utgör en av de läkemedelsfria behandlingsformerna för psykiska störningar som även stöder den övriga vården.

Å andra sidan är det också bra att komma ihåg att goda levnadsvanor och regelbunden motion inte skyddar mot symtom i stöd- och rörelseorganen om arbetet innehåller många fysiska belastningsfaktorer.

Problem i stöd- och rörelseorganen – övergående symtom eller sjukdomar?

Nästan alla upplever symtom i stöd- och rörelseorganen under sin livstid. Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är i huvudsak sjukdomar som orsakar av degeneration (t.ex. artros), inflammation (t.ex. reuma) och olycksfall. Symtom eller sjukdomar i stöd- och rörelseorganen som orsakas av degeneration utvecklas vanligtvis så småningom och framträder först när man blir äldre. Även om symtomen i stöd- och rörelseorganen verkar börja plötsligt är de underliggande orsakerna långvariga ensidigt belastande ställningar och rörelser i arbetet och på fritiden, användning av styrka, vävnadsskador som orsakats av ett olycksfall och en kombination av flera belastningsfaktorer samt mycket ofta även otillräcklig motion. Även en tillfällig hög belastning (t.ex. ett tungt lyft) eller ett olycksfall kan orsaka skador i stöd- och rörelseorganen.

Symtom i stöd- och rörelseorganen påverkar arbetsförmågan på olika sätt. De är typiskt lindriga symtom som går över på några timmar eller som kräver en kort sjukfrånvaro. I vissa situationer kan symtomen vara allvarliga eller bli kroniska, varvid de orsakar en längre eller till och med bestående arbetsförmåga. Smärtor i rörelseorganen försämrar arbetets smidighet och minskar därmed arbetets produktivitet. De ökar också olycksfallsrisken.

Läs mer om fysiska symtom och hur du ska förhålla dig till dem nedan.

  1. De vanligaste symtomen är smärta och inskränkt rörlighet av olika slag. Arbetstagaren kan till exempel ha svårigheter att lyfta eller rotera sina armar, böja ryggen framåt eller gå ner på huk. Smärtan och den inskränkta rörligheten kan till en början vara mycket starka, även om det inte skulle vara fråga om en allvarlig sjukdom. Smärta tolkas ofta som ett tecken på att man inte alls får röra på den smärtsamma kroppsdelen. Kraftig smärta orsakar även ofta rädsla och oro. När en läkare uteslutit allvarlig sjukdom, minskar orörlighet vanligtvis inte problemen i stöd- och rörelseorganen utan till och med ökar dem på lång sikt. Orörlighet är därför oftast ett dåligt alternativ.

  2. Återhämtningen kan främjas både i arbetet och på fritiden. Vanligtvis rekommenderas att den som har symtom ska minska den skadliga belastningen men sträva efter att röra på sig och ändå leva så normalt som möjligt. 

    1. På arbetsplatsen kan man stödja detta genom att omstrukturera arbetet så att den skadliga belastningen minskar eller elimineras helt under återhämtningen. Företagshälsovården hjälper er i detta. Företagsfysioterapeuten tillämpar ergonomilösningar vid omstruktureringen av arbetet och hjälper både chefen och arbetstagaren. 
    2. Om det är svårt att röra sig normalt på grund av smärta och den inskränkta rörligheten kan arbetstagaren vända sig till en fysioterapeut. Fysioterapeuten kan ge arbetstagaren handledning i normal rörlighet som är så smärtfri som möjligt samt även i läkemedelsfri smärtbehandling. 
    3. Det krävs motivation att röra på sig när man har smärta. Även psykosociala faktorer påverkar upprätthållandet av motivationen. Negativa faktorer är till exempel trötthet som orsakas av belastning i arbetet och privatlivet eller sömnstörningar. Positiva faktorer är däremot det stöd som arbetsgemenskapen och de närmaste ger.

    Ju tidigare man får hjälp med symtomen och stöd för återhämtningen, desto mindre hamnar man i en ond cirkel som kan leda till bestående men och kronisk smärta.

  3. Många sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är till sin natur sådana att symtomen varierar både individuellt och tidsmässigt. Det finns därför en stor variation i hur smärtan och den inskränkta rörligheten inverkar på arbets- och funktionsförmågan. En vävnadsskada av samma typ, till exempel diskbråck, orsakar olika slags symtom eller inga symtom alls för olika människor.  Två olika sjukdomar kan däremot orsaka en likadan begränsning i arbets- och funktionsförmågan. Till exempel ett följdtillstånd av en fraktur samt reumatiska sjukdomar kan begränsa rörligheten i handleden eller armen på samma sätt.

    På arbetsplatsen lönar det sig att närma sig symtom och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen ur arbets- och funktionsförmågans synvinkel.

    Fundera på 

    • vad arbetstagaren fortfarande kan göra.  
    • om situationen är tillfällig eller bestående. 

    När det finns funktionsförmåga kvar och den kan användas påverkar den mycket ofta även det psykiska och sociala välbefinnandet.

Fem vanliga missförstånd

Källa: Kendall, Burton, Main & Watson, 2009. Tackling musculoskeletal problems.

Främja stöd- och rörelseorganens hälsa på arbetsplatsen

Fysisk belastning är nödvändig för människans välbefinnande. Därför är det inte heller nödvändigt att avlägsna all fysisk belastning från arbetet. Ett fysiskt mångsidigt och varierat arbete upprätthåller och främjar hälsan. Målet är en lämplig belastning som varierar till en del till exempel enligt kroppsbyggnad, kön och ålder.

Ergonomi är viktig för arbetsplatsen

Ergonomi har använts för att utveckla arbetet, arbetsredskap och arbetsförhållanden i mer än hundra år. Dess betydelse är synlig på alla arbetsplatser i de apparater, möbler och arbetsredskap vi använder.  Det finns ändå mycket att göra ännu. 

Med hjälp av ergonomilösningar kan man förbättra arbetets smidighet och kvalitet på arbetsplatserna. Samtidigt är ergonomi arbetsplatsens centrala sätt att främja stöd- och rörelseorganens hälsa. Ergonomin bidrar till att förebygga symtom, sjukdomar och olycksfall som alla ger upphov till extra kostnader för företaget. 

Arbetets fysiska belastningar som kan avhjälpas med stöd av ergonomin är till exempel 

  • upprepad hantering av bördor  
  • rikligt statiskt muskelarbete som görs i en och samma ställning   
  • upprepade likadana arbetsrörelser eller arbetsställningar och användning av styrka  
  • darrning i kroppen och händerna   
  • psykosociala belastningsfaktorer i anslutning till dessa, såsom arbetets höga krav och små påverkningsmöjligheter.  

Att utveckla arbetet med hjälp av ergonomi utgör ett led i arbetsplatsens fortlöpande utveckling. Arbetsgivaren skapar förutsättningarna och resurserna för utvecklingen. Utgångspunkten för utvecklingen är samarbetet mellan chefer, arbetstagare, arbetarskyddet och företagshälsovården. Utvecklingen grundar sig på en fortlöpande bedömning av arbetets belastningsfaktorer och risker. Belastande och oergonomiska arbetsfaser dokumenteras systematiskt och minskas målinriktat. Om arbetstagaren ändå upplever belastning eller får symtom är det skäl att omstrukturera arbetet så tidigt som möjligt. Företagshälsovårdspartnern och särskilt företagsfysioterapeuten stöder tillämpningen av ergonomilösningar enligt företagets behov.