Behöver vi alltid semester?

Tänk om det kommande året blev ett sådant år att semestern nästa sommar inte längre kändes nödvändig?

Jag hoppas att dina semesterveckor har gett dig återhämtning, nya krafter och tid att göra sådant du tycker om. Jag hoppas att du och dina kollegor nu är tillbaka med laddade batterier och ny energi inför nästa arbetsperiod.

Ännu mer hoppas jag att den energi och återhämtning som semestern gav inte försvinner så fort vardagen tar vid igen.

Forskning visar att semesterns återhämtande effekter ofta avtar ganska snabbt, vanligtvis inom en till två veckor efter att man återvänt till arbetet. Därför kan energi, återhämtning och välbefinnande inte bygga enbart på semestern. Arbetet behöver vara organiserat på ett sätt som gör återhämtning och välbefinnande till en naturlig del av vardagen.

En livsviktig paus

När jag följer diskussionen om arbetslivet får jag ofta bilden av ett hektiskt, slitsamt och rent av riskfyllt arbete. Även när arbetet upplevs som meningsfullt, motsvarar den egna kompetensen och känns betydelsefullt, framställs det ibland som något vi framför allt måste skydda oss själva och andra från.

När det gäller semestern är tanken ofta att arbetets krav gör att vi behöver flera veckors total ledighet på sommaren för att orka hela vägen till nästa år.

Vilken bild av arbetslivet skapar vi?

Vilket arbetsliv, och vilken föreställning om arbetslivet, är vi själva med och bygger?

Föreställningen om ett giftigt arbetsliv stämmer till stor del dåligt överens med forskningen. Under de senaste 20 åren har stämningen på arbetsplatserna utvecklats i en mer positiv riktning. Enligt arbetslivsbarometern 2025 (julkaisut.valtioneuvosto.fi) uppgav 55 procent av de anställda att de ofta eller alltid känner entusiasm för sitt arbete. Fyrtionio procent uppgav att de ofta eller alltid känner sig fyllda av energi på jobbet, och hälften upplevde att de ofta eller alltid blir helt uppslukade av sitt arbete.

Vår egen undersökning (PDF) bland unga visar dessutom att det inte främst är arbetsbelastningen som gör att unga hamnar utanför arbetslivet. En större utmaning är att få en plats i arbetslivet från början.

Arbetslivet är fyllt av krav, osäkerhet, otydlighet och motstridiga förväntningar. Samtidigt har vi mycket goda förutsättningar att göra arbetet till något som faktiskt är bra för oss. Som bäst ger arbetet känslan av att lyckas, möjligheter att utvecklas, meningsfulla möten och gemenskap.

Inte för att man måste, utan för att man vill

Jag tänker inte ge dig råd om hur du snabbast möjligt får igång rutinerna efter semestern eller hur du ska planera dina första arbetsdagar tillbaka. I stället vill jag utmana dig att fundera på hur du kan göra hösten, vintern och våren till en period som gör att nästa sommars semester blir något du ser fram emot att njuta av, snarare än något du är helt beroende av.

Hur kan vi utveckla arbetets strukturer, ledarskapet och våra arbetssätt så att nästa semester känns som en välförtjänt omväxling i stället för en nödvändig återhämtningspaus? Hur kan arbetet organiseras på ett mänskligt och effektivt sätt så att människor inte står inför midsommaren 2027 med känslan av att de behöver semester för att orka?

Bara uppmuntran och motivation räcker inte för att arbetet verkligen ska främja vår hälsa. Det behövs också smart organisering av arbetet, mod att identifiera och ifrågasätta ineffektiva arbetssätt, dialog, samarbete, tid och engagemang.

Simo Levanto
Expertpsykolog, Ilmarinen