Så här stöder du som arbetsgivare den psykiska hälsan på arbetsplatsen
Som arbetsgivare har du en lagstadgad ansvar överför dina arbetstagares säkerhet och hälsa i arbetet. Detta gäller även deras psykiska hälsa. Du lyckas när du bygger upp goda arbetsförhållanden och stöder din arbetstagare om hen har symtom eller insjuknar.
Främja psykisk hälsa med ledning av arbetsförmågan
Främjande av den psykiska hälsan är ett led i ledningen av arbetsförmågan på din arbetsplats. För arbetsgivare kräver det nödvändigtvis inga nya separata projekt. Du främjar den psykiska hälsan alltid när du främjar ett gott ledarskap på arbetsplatsen, en fungerande interaktion, personalens kompetens samt att ni bryr er om varandra och bär ansvaret både för egna och gemensamma frågor.
Läs mer om ledning av arbetsförmågan
Förhåll dig till psykiska hälsorisker på samma sätt som till övriga hälsorisker
Främja dina arbetstagares psykiska igenom att börja med arbetets innehåll och arbetsförhållandena. Fundera först över arbetets och arbetsmiljöns psykosociala belastningsfaktorer, dvs. de faktorer som har att göra med arbetets innehåll och arrangemang samt på hur er arbetsgemenskap fungerar som en social gemenskap.
Belastningsfaktorerna påverkar arbetstagarnas psykiska hälsa. Belastningen kan vara skadligt till exempel när arbetstagaren upplever att arbetsmängden är för stor eller för liten, när det inte finns tillräckliga möjligheter för att kontrollera arbetet och få en rytm i arbetet eller när arbetstagaren upplever att arbetsförhållandena är otillämpliga.
Med en psykosocial belastningsfaktor avses risken för psykosocial belastning. Denna risk är även en risk för den psykiska hälsan, dvs. en hälsorisk. Förhåll dig alltså därför till psykosociala belastningsfaktorer på samma sätt som till andra hälso- och säkerhetsrisker.
Visste du?
Antalet pensioner till följd av psykiska störningar har ökat med 25 procent sedan 2016. Depression är den största enskilda orsaken till invalidpensioner. (Pensionsskyddscentralen 2020)
Flera personer med depression arbetar deltid eller heltid. Genom att omstrukturera arbetet och stöda återgången till arbete kan man avsevärt främja återhämtningen från depressionen.
Hantera risker för psykosocial belastning
Du kan inte eliminera alla risker på arbetsplatsen, inte heller risker för psykosocial belastning. Kom också ihåg att målet bör vara en lämplig arbetsbelastning. Du kan sannolikt inte alltid begränsa belastningsfaktorer tillräckligt, alltså ska du även acceptera att de finns. Därför är det värt att fokusera på att minimera risken för att dessa belastningsfaktorer realiseras.
Du lyckas med detta om du först bygger upp de bästa möjliga arbetsförhållandena i din arbetsgemenskap: du kartlägger och förstår arbetets belastningsfaktorer, främjar en positiv interaktion och uppmuntrande organisationskultur, bidrar till att arbetets innehåll är intressant och inspirerande och att arbetet leds och arrangeras jämlikt och rättvist.
Efter att du fått arbetsförhållandena i skick är det värt att satsa på arbetstagarnas resurser, kompetens och beredskap, såsom den fysiska konditionen, hantering av stress och tidsanvändning samt självledarskap. Handla uttryckligen i denna ordning, eftersom om arbetsförhållandena inte är i skick, är enbart en utbildning av arbetstagarna inte till någon större nytta.
Så här hanterar du risker för psykosocial belastning
- Försäkra dig om att du känner till arbetets belastningsfaktorer. Nöj dig inte med enkla förstahandsintryck
- Förhåll dig till riskerna, alltså belastningsfaktorerna, allvarligt även när arbetet blir gjort trots dem. Arbetet blev kanske gjort endast med darr på ribban.
- Fundera över hur ni kan anpassa arbetsförhållandena och arbetets organisering så att arbetet inte belastar i onödan.
- Säkerställ att personalen har tillräcklig kunskap och kompetens för arbetet. Säkerställ även att de har möjlighet att använda sin kunskap och kompetens i arbetet.
- Försäkra dig om att du har nödvändiga handlingsmodeller för omstrukturering och flexibilitet i arbetet, chefernas befogenheter och skyldigheter och tidigt stöd. Försäkra dig också om att du och din chef kan använda dessa modeller.
- Öka arbetstagarnas och chefernas kunskap och kompetens inom självledarskap och stresshantering. Stöd även det fysiska välbefinnandet.
- Sköt om att du har en bra partner för företagshälsovårdstjänster och andra samarbetspartner för situationer där det uppstår problem på arbetsplatsen trots att ni tagit belastningen i beaktan.
Utarbeta anvisningar och handlingsmodeller
Alla psykiska problem eller störningar beror inte på arbetet eller arbetsförhållandena. Var därför också beredd på situationer som helt eller delvis beror på andra orsaker, till exempel krissituationer eller belastning i privatlivet. När du gör upp handlingsmodeller och anvisningar på förhand kan du stöda arbetstagarna också på annat sätt än genom företagshälsovården och sjukledighet.
Gör upp handlingsmodeller och anvisningar tillsammans med personalen. Dessa bidrar till ett så bra innehåll som möjligt och till att alla enkelt kan binda sig till dem. Företagshälsovården stöder dig i detta.
Inled en diskussion om hur ni på arbetsplatsen bemöter en arbetstagare som hamnat i en svår situation och hur ni stöder personen. Fundera över om det för sådana situationer skulle vara bra att ha skriftliga anvisningar. Hur kan arbetstagaren vara flexibel i sitt arbete och hur hens arbete kan anpassas även när det inte är fråga om en psykisk störning utan ett allmänt psykiskt symtom.
Säkerställ till slut att var och en kan handla enligt modellerna och anvisningarna. Då har ni ett gemensamt handlingssätt på arbetsplatsen och du, cheferna och arbetstagarna kan utföra ert arbete med lugnt sinne.
Depression är den vanligaste psykiska störningen. Den är också den vanligaste orsaken till att en människa är tvungen att gå i invalidpension. En diagnos på depression gör dock inte alltid människan arbetsoförmögen, tvärtom: arbetsgemenskapen och ett väldimensionerat arbete kan vara det bästa stödet för återhämtingen.
Årligen får 5–7 procent av finländare en diagnos på depression. Ungefär var femte finländare har under sitt liv symtom som kan diagnostiseras som depression. Depressionssymtomen varar vanligtvis i genomsnitt 3–4 månader.
Hur du som arbetsgivare förhåller dig till arbetstagarens depression har en betydande inverkan på hur arbetstagaren kan fortsätta i arbetet.
Hur upptäcker man depression?
Om din arbetstagare har depression hen börja dra sig tillbaka och bli initiativlös. Arbetstagaren kan börja förhålla sig till saker negativt och aggressivt och bli lätt irriterad. En deprimerad arbetstagare kan ofta verka sorgsen och deprimerad, ha ångest, vara irriterad eller ha lätt till tårar.
Man bör komma ihåg att irritation eller en negativ attityd inte nödvändigtvis beror på en psykisk störning, men om arbetstagarens beteende förändras väsentligt i en sådan riktning, kan det vara ett tecken på depression.
Stöd en deprimerad arbetstagare, hänvisa till sakkunnig professionell hjälp
Depression är den största enskilda orsaken till invalidpension hos finländare. En diagnos på depression gör dock inte alltid arbetstagaren arbetsoförmögen. Depression förekommer i olika grader från lindrig till svår. Hur depressionen påverkar arbetstagarens arbetsförmåga beror på hur svår depressionen är.
Om arbetstagaren har en lindrig depression hjälper du bäst genom att visa förståelse och acceptera situationen samt genom att stöda arbetstagaren. Diskutera med arbetstagaren hur arbetet kan göras flexiblare så att hen säkert orkar utföra det. Hänvisa arbetstagaren till en diskussion med företagshälsovården och sträva efter att vid behov arrangera ett gemensamt nätverksmöte.
Om arbetstagaren har en svår depression är det möjligt att sjukfrånvaron blir mycket lång. Se till att chefen håller kontakt med arbetstagaren under sjukledigheten. Fundera tillsammans över återgången till arbetet och nödvändiga åtgärder redan innan sjukledigheten upphör. När arbetstagaren återvänder till arbetet, omstrukturera hans eller hennes arbete och gör det lättare i samarbete med företagshälsovården. På så sätt underlättar du arbetstagarens återgång till arbetet. Samtidigt visar du att du förstår och stöder honom eller henne, vilket hjälper arbetstagarens omhämtning.
Arbetet och arbetsgemenskapen kan vara det bästa stödet för återhämtningen
Oberoende av graden på arbetstagarens depression, hjälper du bäst till genom att ge denne en möjlighet att arbeta och tillhöra arbetsgemenskapen – och när du anpassar arbetet så att hen orkar utföra det. Du främjar en deprimerad arbetstagares återhämtning och arbetsförmåga genom att stöda denne i återgången till arbetet. En svår depression kräver förutom åtgärder på arbetsplatsen även vård i rätt tid. Diskutera med företagshälsovården om lämpliga vårdmodeller. Du kan också utreda möjligheterna till bland annat kortterapeutiska behandlingar med de tjänsteleverantörer som tillhandahåller dem. Du kan diskutera sjukkostnadsförsäkringar som ersätter kortterapi med ditt försäkringsbolag.
-
Var förutseende
Genom att vara förutseende kan du främja den psykiska hälsan effektivare.
Läs mer om förutseende -
Vidta åtgärder
Identifiera problemen och ta tag i dem i ett tidigt skede.
Läs mer om att vidta åtgärder -
Bedöm och utveckla
Utveckla metoder för främjande av psykisk hälsa i din arbetsgemenskap.
Läs mer om bedömning och utveckling