Åtgärder för dig som chef vid symtom i stöd- och rörelseorganen

När problemen i arbetet har att göra med symtom i stöd- och rörelseorganen är det bra att diskutera de begränsningar de medför med din arbetstagare. Du kan inte ta ställning till den medicinska orsaken till symtomen eller behandlingen. I stället är det viktigt för dig att veta hurdan arbetsbelastning som orsakar symtomen och vilka svårigheter din arbetstagare har i arbetet. Sätt dig in i frågan mer i detalj särskilt om symtomen i rörelseorganen har orsakats eller försämrats till följd av arbetet eller om de försvårar arbetet.

Hänvisa till företagshälsovården men utlokalisera inte lösningen på problemet

När du upptäcker att din arbetstagare har svårigheter att klara av arbetet eller om arbetstagaren själv berättar om sin oro, gör så här:

  1. Diskutera saken med arbetstagaren så snart som möjligt. Ofta kan du med en omstrukturering av arbetet hjälpa arbetstagaren att klara av arbetet. 
  2. Råd arbetstagaren att söka hjälp från experter inom företagshälsovården om arbetet försvårats på grund av smärta och en nedsatt funktionsförmåga. 
  3. I vissa situationer behöver arbetstagaren sjukledighet som stöd för återhämtningen. Läkaren strävar efter att sjukledighetens längd ska motsvara vårdbehovet. 
  4. Håll regelbundet kontakt med arbetstagaren under sjukledigeheten i fall den blir långvarig. Det är viktigt för dig att veta hur arbetstagarens återhämtning framskrider för att planera återgången till arbetet.
    • Även företagsläkaren, företagsskötaren eller företagsfysioterapeuten följer upp återhämtningen per telefon samt på distans- och närmottagningen.
  5. Be företagsfysioterapeuten bedöma arbetstagarens arbetsbelastning och behovet för en omstrukturering av arbetet. På så sätt säkerställer ni att det är möjligt att fortsätta arbeta eller att återvända till arbetet.
  6. Om arbetstagarens sjukledighet är långvarig, ordna ett nätverksmöte innan arbetstagaren återvänder till arbetet. I nätverksmötet deltar förutom du även arbetstagaren och en representant för företagshälsovården.
    • På nätverksmötet går ni tillsammans igenom hur arbetstagaren mår enligt hen själv och hurdant arbete arbetstagaren kan utföra. Utifrån diskussionen får du veta hur du kan stödja arbetstagaren i återgången till arbetet samt minska risken för en ny sjukledighet.
  7. Stöd arbetstagarens återgång till arbetet.
    • Arbetstagaren behöver vanligtvis inte sjukledighet för hela återhämtningsperioden. Hen kan återvända till arbetet redan när den värsta smärtan är över och funktionsförmågan återvänt tillräckligt. Ni kan på arbetsplatsen omstrukturera arbetet eller göra andra arrangemang. Det är viktigt att arbetsuppgifternas krav och möjligheter lämpar sig för arbetstagarens arbetsförmåga och att hen kan fortsätta att återhämta sig i arbetet.

Stöd arbetstagaren och kom överens om lösningar för att fortsätta eller återgå till arbetet

Ett lämpligt arbete rehabiliterar, bidrar till att symtomen i stöd- och rörelseorganen går över snabbare samt påskyndar återhämtningen. Förutsättningen är förstås att ni i god tid tillsammans har säkerställt att arbetet är lämpligt och säkert. Arbetet, framgångar och en återgång till arbetet är viktiga för arbetstagarens återhämtning. Arbetstagaren kan fortsätta arbeta även om arbetsförmågan är nedsatt. Du lyckas i detta när du omstrukturerar arbetet, är vid behov flexibel när det gäller arbetskraven och stöder arbetstagaren.

  1. Ersättande arbete är möjligt när det överenskommits i ert kollektivavtal och din arbetsgivare tillsammans med företagshälsovården har avtalat om en modell för ersättande arbete i ert företag. I stället för att bli sjukledig kan arbetstagaren arbeta med något annat än sina vanliga arbetsuppgifter. Ersättande arbete innebär att arbetstagaren utför lämpligt arbete i stället för att vara sjukledig.

    Utförandet av ersättande arbete baserar sig på ett gemensamt avtal. Ersättande arbete ska även basera sig på en medicinskt motiverad ståndpunkt. Innan arbetstagaren inleder ersättande arbete ska hen boka en diskussionstid till företagsläkaren. Som chef är det din uppgift att sköta om att det ersättande arbetet är lämpligt, ändamålsenligt och om möjligt motsvarar arbetstagarens normala arbete. Som bäst kan ersättande arbete vara rehabiliterande. Även utbildning kan inkluderas i ersättande arbete.

  2. Föreslå ett nätverksmöte när ni bedömer arbetstagarens möjligheter att återvända till arbetet och försöker hitta sätt för att stödja det. Diskutera åtminstone följande frågor tillsammans med arbetstagaren och representanten för ert företagshälsovårdsteam:

    • Arbetstagarens arbetsuppgifter  
    • Arbetsuppgifter som arbetstagaren klarar av utan problem 
    • Arbetsuppgifter som orsakar problem   
    • Hurdana är problemen och hur ofta framträder de?  
    • Förslag till lösningar för de vanligaste och allvarligaste problemen med att klara av arbetet 
    • Val av lösningar, ansvar samt tidsplaneringen 
    • Uppföljning (både när det gäller genomförande av planen och hur den lyckas). 

    Det är inte nödvändigt att direkt återgå till arbetet på heltid eller ens till de tidigare uppgifterna om det på grund av symtom i rörelseorganen inte är möjligt. En återgång till arbetet på deltid lyckas genom att utnyttja FPA:s partiella sjukdagpenning och arbetet kan anpassas genom företagshälsovårdens arbetsprövning. Du får mer information om detta från er företagsläkare och företagsskötare.

    Hos oss på Ilmarinen kan din arbetstagare ansöka om yrkesinriktad rehabilitering om det finns ett hot om bestående arbetsoförmåga och inga andra metoder för att fortsätta arbeta eller återvända till arbetet hjälper. Yrkesinriktad rehabilitering kan bestå till exempel av arbetsprövning. Arbetstagaren kan pröva utföra sitt tidigare arbete på ett nytt sätt eller övergå helt till ett nytt och mera lämpligt arbete.

    Läs mer om möjligheter för tidigt stöd 

    Läs mer om yrkesinriktad rehabilitering

Vad innebär omstrukturering av arbetet?

Omstrukturering av arbetet innebär en anpassning av arbetsuppgifterna och arbetsförhållandena och stödjande av arbetstagarens resurser när psykiska eller fysiska symtom orsakar problem eller försvårar arbetet. När du omstrukturerar arbetet för att minska den fysiska belastningen ska du tillsammans med din arbetstagare komma överens om nya arbetssätt. Nya arbetssätt kan gälla till exempel lyft av tunga bördor. Ni kanske till och med har gemensamma anvisningar för en omstrukturering av fysiskt arbete.

Diskutera och föreslå en omstrukturering av arbetet alltid när din arbetstagares arbetsförmåga är nedsatt eller när hen återgår till arbetet efter en lång sjukledighet. Undvik att göra antaganden om behovet av omstrukturering och kom alltid ihåg att komma överens om omstruktureringen tillsammans med arbetstagaren. Fråga, lyssna och diskutera behovet av omstrukturering och ge förslag på hur ni kan omstrukturera arbetet.

  1. En omstrukturering av arbetstagarens arbete kan göras exempelvis på följande sätt: 

    1. Anpassa arbetsuppgifterna

    • Begränsa arbetsuppgifterna: koncentrera på uppgifter som arbetstagaren kan utföra  
    • Dela in arbetsuppgifterna i mindre delar  
    • Reglera arbetsbelastningen: anpassa målen 

    2. Lösningar som underlättar pendling

    • Alternativ för pendlingen 
    • Tillgängliga parkeringsplatser 
    • Miljöns tillgänglighet 

    3. Gör ändringar i arbetsmiljön

    • Säkerställ arbetsmiljöns tillgänglighet   
    • Gör ändringsarbeten i arbetsplatserna  
    • Skaffa hjälpmedel för arbetet eller lämpligare arbetsredskap 

    4. Ordna med hjälp

    • Kom överens om pararbete eller en stödperson 

    5. Tekniska lösningar

    • Lämplig utrustning   
    • Program och inställningar som stöder arbetet   
    • Digitala tjänster  

    6. Kompetensutveckling

    7. Arbetstidsarrangemang

    • Undvik övertid, gör arbetstiden kortare, byt kvälls- och nattskift till dagarbete, ha pauser i arbetet   
    • Mer flexibilitet: möjlighet till distansarbete, periodisering av semesterdagar

    Följ upp arbetstagarens situation genom att observera och diskutera den och omstrukturera arbetet i större omfattning vid behov. Omstrukturera arbetsuppgifterna tidsbestämt eller bestående enligt arbetstagarens symtom och känningar, till exempel enligt följande:

    • Arbetstagare med ryggsmärta: minska lyft av bördor och vridande arbetsställningar 
    • Arbetstagare med smärta i armen/handen (armbåge, handled, fingrar): eliminera arbetsrörelser som upprepas gång på gång och styrkeanvändningen av armarna 
    • Arbetstagare med smärta i axeln: möjliggör arbete nedanför axelnivån genom att organisera arbetet eller skaffa hjälpmedel, exempelvis skaftförlängare 
    • Arbetstagare med smärta i benen: gör det möjligt att alternera mellan sittande och stående ställning 

    Utvecklingen av arbetstagarens yrkeskunskap och introduktion till nya uppgifter är också bra alternativ. Om symtomen i stöd- och rörelseorganen beror på ett arbetsolycksfall ska orsakerna till olycksfallet alltid utredas och korrigerande åtgärder vidtas. 

    Du har tillgång till bra metoder. Du kan till exempel läsa mer om olika lösningar i ergonomidatabanken som upprätthålls av Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi). 

Redan vetskap om möjligheten till en omstrukturering av arbetet kan hjälpa

Om din arbetstagare har symtom kan hens oro för att klara av arbetet underlättas enbart med att du berättar om möjligheten att omstrukturera arbetet. När du har diskuterat med arbetstagaren kom tillsammans överens om när ni kommer att diskutera situationen på nytt. På så sätt upplever arbetstagaren att du stöder denne och behöver inte separat be om hjälp av dig. Gå överenskomna diskussioner även om allt löper eller verkar löpa smidigt.

Föreslå en omstrukturering av arbetet och anpassa arbetet hellre med en för låg än en för hög tröskel. När ni omstrukturerar arbetet ofta på arbetsplatsen blir den en del av er normala verksamhet och orsakar ingen förundran. När din arbetstagare kan utföra sina arbetsuppgifter och upplever en känsla av att lyckas, utgör arbetet ett viktigt stöd och en betydande resurs för arbetstagaren.