FöPL‑utredning: Faktiska inkomster och FöPL‑arbetsinkomst sida vid sida som grund för avgifter och pension
Inom arbetspensionsbranschen har man länge väntat på lösningar på utmaningarna kring företagarnas pensioner. Social‑ och hälsovårdsministeriet har nu publicerat en utredning av utredningsperson Jukka Rantala om behovet av att utveckla pensionssystemet för företagare. Rantala föreslår att den nuvarande FöPL‑arbetsinkomsten ersätts med en så kallad hybridmodell.
Utredningen finns med i statsminister Petteri Orpos regeringsprogram, och innehållet har nu offentliggjorts.
”Det här har vi inom branschen väntat på. Vi är glada över att man nu äntligen söker lösningar,” säger Tiina Nurmi, direktör med ansvar för försäkrings- och pensionstjänster på Ilmarinen. ”Regeringen har nu nya verktyg för att ta itu med FöPL‑systemets utmaningar.”
Beräknad arbetsinkomst kritiseras av företagare
Många företagare upplever att den nuvarande fastställningen av FöPL‑arbetsinkomsten är svår. Den beräknade arbetsinkomsten baseras på ett uppskattat värde av företagarens arbetsinsats. Den är svår att bedöma entydigt och motsvarar inte alltid de faktiska inkomsterna. Dessutom anpassar sig arbetsinkomsten inte tillräckligt flexibelt när företagarens ekonomiska situation förändras.
Arbetspensionsbranschen har länge förespråkat en modell som bygger på faktiska inkomster. En sådan modell skulle särskilt gynna småföretagare med lägre inkomster.
”Arbetsinkomsten borde vara tydlig och inte bygga på uppskattningar. Internationellt sett är det ovanligt att social trygghet baseras på bedömningar som kräver prövning,” säger Nurmi.
En hybridmodell skulle vara ett bra steg mot ett inkomstbaserat system om en direkt övergång upplevs som för stor på en gång. Om den nuvarande typen av FöPL‑arbetsinkomst finns kvar parallellt, bör beräkningsverktyget förbättras och reglerna skrivas in i lagen. Det är också viktigt att övergången mellan modellerna är objektiv och fri från tolkningsutrymme.
Fondering för ekonomiskt hållbara företagarpensioner
Att införa fondering inom FöPL skulle bidra till långsiktig ekonomisk hållbarhet. En gradvis partiell fondering skulle hjälpa till att hålla trycket på avgiftshöjningar på en rimlig nivå över tid.
Företagare önskar att en del av deras försäkringsavgifter sparas för deras egen framtida pension. Det skulle stärka förtroendet för att alla får sin pension i framtiden, eftersom många oroar sig för om staten kommer att fortsätta finansiera en allt större andel av pensionerna.
”Om en del av avgifterna fonderades och placerades för framtida pensioner – på samma sätt som man gjort för anställda sedan 1960‑talet – skulle fonderna växa betydligt över decennierna. Det är bättre att börja fondera sent än inte alls,” konstaterar Nurmi.
Målet inom arbetspensionsbranschen är att göra företagarnas pensionsskydd lika starkt som de anställdas.
Ytterligare information
Tiina Nurmi
Direktör, försäkrings- och pensionstjänster
Tel. +358 50 402 9275
tiina.nurmi@ilmarinen.fi
Aktuellt nu
Överenskommelse om FöPL-reformen – en så kallad valfrihetsmodell föreslås som grund för pensionsavgifterna
Social- och hälsovårdsministeriet har skickat ett utkast till regeringens proposition om ändring av lagen om pension för företagare (FöPL) på remiss. Efter YEL-reformen skulle pensionsavgifter och pensionsförmåner bestämmas antingen utifrån den beskattningsbara förvärvsinkomsten i den senast avslutade beskattningen som baserar sig på företagarverksamheten, eller utifrån en arbetsinkomst som fastställs genom en helhetsbedömning på motsvarande sätt som i dag.
Ilmarinen och OP Pohjola: Totalt 300 miljoner euro för att främja SMF-företagens tillväxt och investeringar
Ilmarinen och OP Pohjola startar ett tillväxtfinansieringsprogram på 300 miljoner euro för att hjälpa tillväxtföretag mot nya framgångar. Genom samarbetet får små och medelstora företag finansiering som skapar nya tillväxtmöjligheter och bidrar till en positiv ekonomisk utveckling runt om i Finland.
Årets början för Ilmarinen: Rekordstor kundanskaffning, solvensen var fortsatt stark
Ilmarinens placeringsintäkt var -0,5 procent i januari–mars. Solvensen är stark och kostnadseffektiviteten på en god nivå. Kundanskaffningen har varit rekordsnabb under början av året.