Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är en långvarig psykisk störning där en god behandlingsbalans är central för arbetsförmågan. Regelbundet dagarbete stödjer arbetsförmågan.

Bipolär sjukdom är en långvarig psykisk störning som framträder som varierande sjukdomsperioder med depression, hypomani, mani eller blandtillstånd samt mellanfaser med lite eller inga symtom. Med mani avses ett tillstånd där personen är mycket aktiv, livlig, orolig, pratsam, energisk och sover lite. Personen är inte själv medveten om sitt avvikande tillstånd och kan i en manisk fas fatta beslut som leder till många olika slags problem.

Vanligtvis är det unga personer som insjuknar i bipolär sjukdom men man kan insjukna i vilken ålder som helst. Förekomsten av bipolär sjukdom är ca 1 procent.

Bipolär sjukdom och arbetsförmågan

Bipolär sjukdom kan vara förknippad med problem i hanteringen av information, såsom med minnet och inlärningen. Det är skäl att beakta detta när personens arbetsförmåga bedöms.

Största delen av de som insjuknat i bipolär sjukdom får under något skede av sitt liv sjukdagpenning eller rehabiliteringsstöd. En sjukdom i en god terapeutisk balans förhindrar inte arbete eller yrkesinriktad rehabilitering. På grund av sjukdomen rekommenderas att arbetet är regelbundet dagsarbete med måttlig stress.

Svårighetsgraden på den aktuella sjukdomsperioden inverkar på behovet och längden av en eventuell sjukledighet

Lindrig depression och hypomani orsakar sällan arbetsoförmåga, medan arbetets natur och motivation är avgörande i en medelsvår depression. Hypomani kan till synes till och med förbättra arbetsprestationen men på bekostnad av försämrade resurser. Vid mani och psykotisk depression är patienten alltid arbetsoförmögen och vid svår depression nästan alltid.

Behovet och längden av sjukledigheten beror även på  

  • funktionsförmågan
  • arbetskraven
  • arbetsplatsens möjligheter att genomföra nödvändiga arbetsrelaterade stödåtgärder eller arbetsarrangemang.
Sidan uppdaterades senast