Utbrändhet

Långvarig arbetsstress kan leda till utmattning. Arbetsutmattning klassas inte som en egentlig sjukdom, men den som är utmattad kan ha en ökad risk att insjukna i bland annat depression, sömnstörningar, substansrelaterade störningar och stressrelaterade somatiska sjukdomar.

Utbrändhet, eller burnout, är ett störningstillstånd som utvecklas till följd av utdragen arbetsstress.  Den omfattar kraftig övergripande trötthet, cyniskhet och minskat engagemang i arbetet. 

Stress i sig är inte farligt om det finns tillräckliga möjligheter för återhämtning. Arbetsstress innebär att människan försöker anpassa sig till belastning. Vid utbrändhet är en anpassning inte längre möjlig och återhämtningen lyckas inte. Stresstillståndet drar ut på tiden och leder till utmattning.

Vad beror stress på?

Stress orsakas vanligtvis av arbetskraven, såsom för mycket jobb, motstridiga eller otydliga roller eller mål, otillräckliga påverkningsmöjligheter och rist av socialt stöd, upplevd orättvisa samt osäkerhet.

Stress kan också orsakas av arbetstagarens egenskaper, till exempel kraven på en själv eller på arbetet samt en kraftig pliktkänsla.  Även arbetsplatsens små eller ofördelaktiga metoder för stresshantering, bland annat försummelse av pauser och kontinuerligt långa arbetsdagar kan orsaka stress.

Utbrändhet och arbetsförmågan

Inverkan av utbrändhet på arbetsförmågan återspeglas bland annat i trötthet som inte avhjälps genom vila, en önskan att dra sig tillbaka från människorelationer samt problem med koncentrationen och minnet.

För att behandla utbrändhet krävs det ofta att man till en början lösgör sig från arbetet, till exempel genom att tidigarelägga semestern eller använda saldoledigheter. Om utbrändheten orsakar allvarligare symtom, såsom depression eller långvariga sömnstörningar, kan företagsläkaren även bedöma om det behövs sjukledighet.

Eftersom utbrändhet utvecklas i interaktion mellan arbetstagaren och arbetet, förutsätter stöd för arbetsförmågan alltid både en omstrukturering av arbetet och en granskning av arbetstagarens egna handlingssätt.

Sidan uppdaterades senast