Blogit

Vad har corona lärt oss om sjukfrånvaro?

Sjukdom är bara en av de många faktorer som påverkar sjukfrånvaron. Under coronatiden har rapporterats att antalet sjukledighetsdagar har minskat bland personalen. Vilka är de orsaker som kan ligga bakom denna förändring?

Det har märkts i åtskilliga Ilmarinens kundföretag, att efter våren har sjukfrånvaron avtagit markant. Minskningen har rapporterats i allmänhet vara minst 30 % och bland statsanställda nästan 50 %, som ekonomiskt redan har avsevärd positiv inverkan. Bakom den dokumenterade minskningen ligger förstås covid-19-virus eller, för att vara mer exakt, förändringar som det har förorsakat samhället. Fast det inte ännu finns vetenskaplig information tillgänglig om de verkliga orsakerna, potentiella anledningarna bakom den positiva förändringen är bra att fundera över redan nu.

Orsakerna till minskad sjukfrånvaro

Det finns många faktorer som påverkar sjukfrånvaron. Sjukdom är bara en av de många. Vi vet att bättre handhygien och social distansering under pandemitiden har även förhindrat andra infektioner än corona. Detta har säkert för sin del påverkat minskningen av sjukfrånvaron. Men enligt den information som jag fått från företag har sjukfrånvaron minskat även gällande andra sjukdomar.  

Finland hade redan tidigare goda färdigheter gällande distansarbete, och efter epidemins början toppar vi statistiken i Europa. Om möjligheten till distansarbete gavs tidigare endast till de få privilegierade, så demokratiseras nu förmånen i brist på alternativ och möjliggörs för avsevärt flera medarbetare. Tidigare ansågs möjligheten till distansarbete kanske som ett bevis på att man litade på medarbetaren. Nu utsträcks tilliten till alla som har möjlighet att jobba på distans.

Förtroendet har burit frukt. Enligt rapporter från företag har produktiviteten åtminstone inte minskat, snarare tvärtom. Så är dock situationen nog inte på alla arbetsplatser, men merparten av företagen har redan börjat tänka på möjligheter att göra distansarbete till ”ny normal”, och genom det spara utrymmeskostnader. I och med att personalen är nöjdare samt minskad sjukfrånvaro är det mycket möjligt att det kommer också att ske.

Distansarbetet stöttar arbetsförmåga

En faktor som påverkar behovet av sjukfrånvaro har säkert minskat i och med distansarbete. Arbetspendlingen kan förorsaka överbelastning och arbetsoförmåga för vissa hälsoproblem. När denna belastningsfaktor avlägsnas i distansarbete och samtidigt morgonbrådskan lättar när tiden för arbetsresan besparas, kan man trots eventuell ohälsa arbeta utan att sjukfrånvaro är den enda möjligheten.

Att arbeta hemma har sina egna fördelar. På morgon efter frukosten kan man sätta sig framför arbetet utan att i stort sett fundera på sitt utseende, eftersom användningen av video i online-möten ännu inte har blivit så vanligt. Arbetet kan avbrytas hemma av barnavård eller mindre hemarbeten. De fungerar som återhämtande pauser i dataarbetet och förhindrar att man jobbar för länge i samma ställning. Dessutom, när tidigare alla plikter väntade hemma efter arbetsdagen, så kan du i och med distansarbete sköta dessa ärenden flexibelt redan under arbetsdagen. Åter en belastande faktor mindre.

På arbetsplatsen kan det vara svårt att hålla kortare pauser, lägga sig för en stund eller ta en promenad ute. Möjligheten till uppfriskande pauser i distansarbete hjälper en att orka trots ohälsa och några besvärande symptom. Är det dessutom så, att i dessa exceptionella tider representerar arbetet trygghet och ett normalt liv, som man uppskattar och vill hålla fast i mer än vanligt även när distansarbetet inte är möjligt?

Möjligheter men också riskerna måste beaktas

Ett finskt ordspråk ”gråt efter lång glädje” har lärt oss att se även risker trots allt positivt. Kommer de som arbetar hemma som sjuk eller minst med några symptom att riskera kanske ännu värre sjukdomar på lång sikt? Problemet är inte möjligheten i sig att arbeta enligt hur man känner sig, utan det att sökandet av vård blir utdraget. Trots allt har alla och envar vid behov möjlighet att kontakta (på distans) företagshälsovården för att få råd därifrån.

Ett typiskt tecken på mental ohälsa är att individen vill ta distans från medmänniskor och blir mer tillbakadragen, som kan förvärras i och med distansarbete. Om även rusmedel är involverade, kan fysisk distans från medarbetare leda till att problemen blir mer utdragna och, i och med det, också mer komplicerade. Skulle det ändå vara bättre att be medarbetarna att då och då komma till arbetsplatsen och att förorda användning av video i online-möten – inte för kontrollens skull, utan för att främja omtanke och samhörighet?

Här har jag presenterat några antaganden, hur coronavirusepidemin har lyckats med det omöjliga, d.v.s. att minska sjukfrånvaron avsevärt. Nästan alla dessa hypotetiska orsaker är sådana, som kunde utnyttjas även i fortsättningen. När förtroendet nu har visats och mottagits på ett ansvarsfullt sätt, så kunde distansarbete och individuella anpassningar på jobbet fortsätta. Fast sjukdomar inte kan förebyggas helt och hållet, kan eventuella hinder till arbetsförmåga minskas avsevärt så att sjukledighet kan undvikas.

Kari-Pekka Martimo, MD, docent
Direktör, förutseende och forskning av risker för arbetsförmåga
@kp_martimo

 

Lisää uusi kommentti

0/4000
Viesti on pakollinen
Nimi on pakollinen
Sähköpostiosoite on pakollinen

Lisää aiheesta

Blogit 26.1.2021

Mikä eläkepäätöksen antamisessa kestää?

Niin kuin kaikki muukin maailmassa, myös eläkkeiden käsittely on nopeutunut vuosien saatossa tietotekniikan kehittyessä. Parhaimmillaan vanhuuseläkepäätöksen voi saada vuorokaudessa ja sairausperusteisen eläkepäätöksenkin parissa viikossa.

Lue artikkeli

Blogit 22.1.2021

Juha Siltala oli väärässä: Työelämä ei ole vain kurjistumassa

Tutkijat, kuten tunnettuna esimerkkinä Juha Siltala, ovat perinteisesti raportoineet jatkuvaa työelämän kurjistumista. Tutkimus on keskittynyt ongelmien esille nostamiseen ja erilaisten kuormittavien tekijöiden hallintaan, mikä on myös auttanut osaltaan tuki- ja liikuntaelinsairauksien työpaikkatapaturmien sekä ammattitautien saamista paremmin hallintaan. Lisäksi työelämän muutokset voivat myös voimaannuttaa työntekijöitä parempaan menestykseen.

Lue artikkeli

Blogit 18.1.2021

Nuoret naiset ovat koronakriisin kärsijöitä

Ilmariseen tuli taannoin eräältä toimittajalta yhteydenotto, jossa hän kaipasi tietoja koronakriisin vaikutuksista ikääntyneiden työllisyyteen. Lomautus- ja irtisanomisuutiset olivat juuri silloin näkyvästi uutisotsikoissa. Työuransa loppupuolella olevien asemasta työmarkkinoilla on mediassa maalailtu aika ajoin negatiiviseen sävyyn, joten toimittajan kysymys tähän nähden vaikutti johdonmukaiselta. Ehkäpä säästökuureilla olevien yritysten ensimmäisinä poislähtijöinä ovat ikääntyneet?

Lue artikkeli
Lisää ajankohtaisia artikkeleita